Jag förstår inte. Fotbolls-VM börjar inte förrän den 12 juni. Det är mer än en vecka bort.
Ändå har männen börjat ta ut sin VM-ledighet.
Idag har jag sett minst ett tiotal barnvagnar på stan, ledda av en förälder. Ingen förälder har varit mamma, alla var en pappa.
Behöver de en hel vecka på sig för förberedelser?
De här trädgårdsstolarna tänkte jag köpa, förutom några böcker, på loppisen idag. De stod utanför i regnet. Ett par billiga, nötta. Lätta att fälla ihop och lyfta för att kunna flytta när man klipper gräset. De ska stå i min (blivande) berså, hade jag tänkt. När jag lutade handen mot sitsen och tryckte till för att se att bräderna inte var ruttna fick jag fullt med mintgrön färg på handflatan. Man kan måla om, tänkte jag. Femtio kronor stod de på prislapparna. 
– De här böckerna och så vill jag ha trädgårdsstolarna därute, sa jag i kassan. Det var ägaren själv som stod där.
– Ja, då ska vi se, den här boken kostar en femma, den här var det tio kronor för va, och så står det trettio kronor i den här. Fyrtiofem. Och så var det 500 kronor styck för stolarna.
– Ja, sa jag, och halade upp två hundralappar.
Sedan uppstod en stunds förvirring. Antikhandlarna stod med mina hundralappar i näven och räknade. Fyrtiofem för böckerna …
– Ja, och hundra för stolarna, sa jag.
– Nej, femhundra. Per stol. Tusen.
Sa handlarn.
– Är det sant? Jag trodde du skojade med mig!
– Nej nej, de kostar femhundra kronor.
– Då ska jag inte ha dem, sa jag och ryckte tillbaka en hundring hur hans hand.
– Du vet, de där är populära nu, alla vill ha sådana. Ju mer skavda och slitna de är, desto mer vill folk ha dem.
– Folk är inte kloka, sa jag.
På temat ”Saker som faller till golvet när man tar av sig behån” presenteras här
1. Vanligt förekommande:
2. Tämligen vanligt förekommande:
3. Extremt ovanligt, men förekommande
”Rikedom är att i kylskåpet ha både ägg, smör och fil som inte har passerat bäst-före-datum.”
Se där ett citat av mig själv.
Oftast tar jag det sista ur smörpaketet några månader efter bäst-före-datumet, dricker fil och yoghurt i minst en vecka eller två efter datummärkningen och ägg, ja, ni som känner mig vet att rekordet är ett år, och tre-fyra månader mer regel än undantag.
Men mazariner.
Sådana växer inte fritt i naturen och inte framställs de av kobonden. Och om man bakar dem blir de torra och mögliga efter en tid. Nu är ju mazariner så gott att det blir sällsynt med teststudier på hur lång tid förfallet tar. Mazariner torde göras av socker, smör och mald mandel som huvudingredienser, tror jag, som aldrig bakar. Kanske mjöl och något ägg också? Glasyren är av florsocker. Ingredienser som vi alla vet vad det är och hur de ser ut.
De här mazarinerna har ICA bakat. Jag hittade en oöppnad inplastad förpackning i en brödburk, som jag hade glömt bort att jag använde. Deras bäst-före-datum var i november 2011.
Jag öppnade och tog en tugga. Lite torr var den allt. Men en viss krämighet fanns kvar i mandelmassefyllningen. Och glasyren var söt och god. De luktade som mazariner brukar och såg ut som riktiga mazariner.
Men kan man verklingen säga att det är riktiga mazariner?
Den enda naturliga ingrediensen i dem är margarin, vilket i sin tur uppges vara gjort av raps, kokos, och palmolja, vatten, E471, arom, A och D-vitamin och färgämne. Dessutom innehåller de socker. I övrigt bara kemiska produkter.
Det konserveringsmedel som använts heter E281. Utläst är det natriumpropionat som utvinns ur propionsyra och är ett konserveringsmedel som motverkar mögel. Det används, förutom i mazariner, till bland annat snus. Det här säger mig inte så mycket, men empiri utförd i egen brödburk visar att medlet är ytterst effektivt.
Hörde på Radio Stockholm att SL idag bedriver charmoffensiv på Brommaplans tunnelbanestation i syfte att minska trängseln på gröna linjen. SL:s budskap är
1. Ta linje 17 istället för 19
2. Vänta på nästa tåg
3. Kliv på i mitten
4. Åk på olika tider, inte alla på en gång
Nu har jag några invändningar (såklart). Visst – ta linje 17, eller 19, det spelar ju som ingen roll om man ska av längs linje nittons stationer. Det fattar nog folk själva.
Att få folk att vänta på nästa tåg är nog svårt. På väg till och från jobbet är vi alltid i tidspress och vill komma fram så fort som möjligt. Alltså är det mänskligt att kliva på det första tåg som anländer, hur fullt det än är.
Kliv på i mitten. Men isses. Om det är knökfullt längst bak och längst fram och finns gott om plats i mitten. Då finns det ju inget trängselproblem. Då har resenärerna själva valt att stå och trängas längst bak och längst fram. Det måste väl vara dem fritt att göra detta val för 790 kronor i månaden eller femtio lösa spänn?
Å andra sidan. Om alla gör som SL säger (vilket aldrig kommer att ske) så kommer vagnarna i mitten att bågna och spricka av trängsel medan de längst fram och längst bak kommer att gapa tomma. Till gagn för vem?
Jag tror faktiskt folk väljer det som är viktigast för dem i resandet.
(Det där med att sitta längst fram, eller bak, för att få så kort sträcka som möjligt att gå när man kommer fram, det har jag dock aldrig förstått. Herregud. Hur lång är en perrong? Är det trettio meter folk inte orkar gå, eller är det de tio sekunderna extra de blir försenade?).
Det sista rådet som SL ger, att folk ska ¨åka på olika tider så att det inte ska vara så trångt vid vissa tider, det är ju bara dumt. De som kan börja och sluta jobba senare eller tidigare och inte tycker om trängsel på tunnelbanan åker nog redan i lågtrafik. Annars är det väl så att merparten av jobb börjar någon gång mellan klockan sex och tio och slutar mellan klockan femton och nitton sisådär. Vilket är precis de tider då trafiken i Stockholm är som mest befolkad. För tjugo år sedan var det snarare mellan sju och nio och fyra och sex. Så SL, vi har redan spritt ut oss. Och följden blev inte att det blev gottare om plats, utan att det blev trängsel under flera timmar.
Lös det, om ni kan, SL!
Nu har jag sorterat mina böcker på hyllorna i mitt nyinredda läs- och skrivrum.
I alfabetiskt ordning? Nej, alls inte. Jag har naturligtvis sorterat böckerna i logisk ordning:
Tills jag kommer på något ännu bättre sätt, ett logiskare system.
