Inledningen på en bok är viktig. Jag läser alltid första meningen i en bok – gillar jag den, läser jag boken. Gör redan första meningen mig förvirrad lägger jag den åt sidan och tar en annan. Här följer några av mina favoriter. Känner du igen dem? Vilka är dina egna favorit-börjor?

Det gick inte att hejda en rysning när man såg henne komma. Hon var en grotesk vrångbild av en kvinna, så fet att fötter och händer och huvud stack ut från hennes enorma kropp likt små absurda eftertankar.

 

Det tillhörde ovanligheterna att en död kvinna låg utanför entrén till Åhléns, men Sonja Gustavsson hade aldrig varit en särskilt vanlig kvinna ens när hon levde.

 

Jag har nyss dödat en människa, säger kvinnan plötsligt från baksätet.

 

Han kom med buss 49 från Stadshagen med den yngste killen sovande i barnvagnen. Det var i början av juni. Den sjunde, närmare bestämt. Han skulle minnas datumet resten av sitt liv.

 

Allt detta har hänt, mer eller mindre. Det som har med kriget att göra är i varje fall ganska sant. En karl som jag kände blev verkligen skjuten i Dresden därför att han hade tagit en tekanna som inte var hans.

 

Min far är död.
Och i går tog jag en älg av daga.
Vad ska man säga.

 

I förrgår bestämde jag mig för att överleva min hund. Det är jag skyldig honom.

 

På det stora hela var det en lyckad begravning.

 

Jag är med i en bokklubb. Det är ungefär vad jag är med i.